vi bryr oss.
Eftersom vi bryr oss beslöt vi oss för en gemensam kampanj
Vi vill genom en konkret handling visa att vi är samarbetsvilliga och kan arbeta tillsammans i en tid där gemensamma arbetsinsatser på alla nivåer är av största vikt. Vi använder hellre ordet VI framom JAG och vi sporrar osjälviskt varandra. En sporrande, diskuterande, tillåtande och konstruktiv atmosfärs där vi respekterar varandra är allas vårt ansvar. Kostnadseffektivitet, när det gäller kampanjen, refererar till vårt sätt att i alla lägen tänka och fungera kostnadseffektivt. Vårt lands skuldsättning har ökat med rekordfart och ett kostnadseffektivt tankesätt har en inverkan bortom alla gränser. Resurserna ska användas till verksamhet inte till administration och byråkrati och beslutsfattare ska genom eget agerande fungera både exemplariskt och ekonomiskt ansvarsfullt. Och det är mera ekologiskt med en gemensam kampanj. Vi producerar hälften mindre kampanjmaterial när ”två blir en”. Var och en kan i den egna vardagen ta små steg i en riktning mot en hållbarare utveckling.
Maria v. Flittner & Rasmus Lindroos kandidater i riksdagsvalet 2023
för en bättre delaktighet.
Vårt samhälle bör enligt oss lyssna med ett örat mer känsligt på medborgarna och involvera dem i beslutsfattandet. Det är lättare att acceptera besluten när man har haft möjlighet att diskutera, fråga och ifrågasätta och få svar. Vi måste bli bättre på att lyssna på våra medborgare. Ge dem större möjligheter att ta del i beslutsfattningen. och att involvera dem på ett nytt sättInvolvera folket dem i beslutsfattnings och få dem mer involverade att involvera dem våra medborgare i beslutsfattandet. Makten ligger hos folket sägs i grundlagen. Enligt grundlagen är makten i Finland hos folket, som i sin tur representeras av riksdagen som samlas. Folkstyre innebär individens rätt att delta och påverka utvecklingen av samhället och dess miljö. Finnarna är ganska välutbildade och kompetenta att följa världens ärenden, men ändå har traditionellt deltagande i politisk beslutsfattande minskat. Detta visar bland annat röstprocenten vid val och människors intresse för förtroendeposter. Vi bör utnyttja de moderna teknologiernas möjligheter bättre för att förbättra demokratin. Styrkan i demokratin ligger just i att utmana kan leda till en mer förfining av den ursprungliga förslaget. Involvera medborgarna i diskussion, idégenerering och beslutsfattande skulle också öka intresset för att hantera gemensamma ärenden och således förstärka genomförandet av demokratin. Tillsammans är vi mer.
entreprenörskap.
Vi är båda yrkesverksamma som entreprenörer, men vi är det också till vår läggning. Entreprenörskap är både ett sinnestillstånd och en livsstil. Av en entreprenör krävs det ofta uppfinningsrikedom, förmågan att adaptera, schvung, flexibilitet och flit. I Finland fanns det år 2020, enligt Statistikcentralen, 294 965 företag (lant, skogs- och fiskehushållning borträknade). De sysselsatte 1,4 miljoner människor och genererade skatt till allas välfärd. Av företagen är 93% småföretagare med färre än 10 personer anställda. Under hela 2000-talet har nya arbetsplatser skapats i små- och medelstora företag, så här står det på Suomen Yrittäjien sidor och desto aktat beaktas det sällan varken i tal eller beslut bland beslutsfattare. Samhället drivs av entreprenörskap och människor som inte är rädda för att jobba och därför ska mikro- och småföretag beaktas bättre inom beslutsgången. Företag i olika storleksklasser kan inte likställas. Genom att lyfta småföretag och egenföretagare och visa högaktning för entreprenörskap gör vi hela samhället en tjänst. Genom att förstå sej på entreprenörskap har alla bättre möjlighet att förstå företagsverksamhetens betydelse.
ekonomi & välfärd.
Att upprätthålla och säkerställa ett välfärdssamhälle kräver en stark statsekonomi. Finland står inför en stor utmaning med ett kraftigt underskott. Det här är inget nytt fenomen. Skuldsättningen har fortsatt än längre tid och t.o.m. tredubblats under de senaste 15 åren. Alla är införstådda med situationen, men viljan att rätta till den har inte ännu hittats. Det nordiska välfärdssystemet kommer att försvagas om riktningen inte ändras. Ett system som bygger på social jämlikhet. Medborgarnas likvärdiga möjligheter till utbildning, hälsovård, arbete och pension. Vi måste få vår ekonomi i balans. Att styra den nationella ekonomin, lösa såväl sociala- som ekonomiska missförhållanden och att säkerställa medborgarnas trygghet och välfärd kräver en sund hantering av våra gemensamma resurser. Sysselsättningsgraden spelar en central och viktig roll för tillväxten i vår ekonomi. En förbättrad nivå uppnår vi bland annat genom att underlätta tillgängligheten till arbetskraft och genom smidigare yrkesrådgivningstjänster. Utövning av subjektiv intressepolitik i form av strejker och missbruk av företagsstöd skall undvikas. Lagstiftningen bör uppdateras för att motsvara de krav dagens verksamhetsmiljö förutsätter. Vi måste anpassa oss till den förändrade världssituationen. Vi har många möjligheter i våra händer: Vi är beredda att skrida till verket!
social- och hälso-vårdstjänster.
En av välfärdssamhällets viktigaste uppgifter är att ekonomin sköts så att den kan ta hand om sina invånare (medborgare). Den offentliga hälsovården ska utgöra en stark grund för all hälso- och sjukvård och den privata sektorn ska stödja den. Hälsa och ett bra liv hör likvärdigt till alla och serviceproducenterna bör beakta individens olika bakgrund samt de utmaningar som stigande ålder kan medföra. Till livet kan höra både fysiska och psykiska sjukdomar och det är viktigt att få vård i rätt tid och inom ett rimligt avstånd. Preventivt hälsoarbete är både klokare och mera kostnadseffektivt för nationen och där krävs ekonomiska satsningar. Tillgångarna ska styras till vården, inte till administration och byråkrati, och vid utvecklande av hälsovårdstjänster ska man lyssna på yrkesverksamma inom vården. Ensamhet medför ofta allvarliga utmaningar både vad gäller livskvalitet och hälsa. Den försvagar sömnens mängd och kvalitet, sänker på stresstålighet samt ökar på ångest- och depressionssymptom. Ensamhet förekommer i alla åldersgrupper och åtgärder för att bekämpa den ska vidtas. Att människor har sociala kontakter och är aktiva i samhället är förutom att bli sedda och hörda, som är bra för det egna välbefinnandet, en outnyttjad resurs. Tredjesektorn är speciellt viktig i kampen mot ensamheten. Det är viktigt att vi alla känner känslan av omsorg, uppskattning och att vi är en del av samhället. Kampen mot ensamhet kan vi alla delta igenom att synliggöra människor i vår omgivning och fråga hur de har det.
unga & seniorer.
”Framtiden finns hos de unga” och därför ska vi se till att alla har en möjlighet till en bra och trygg barndom och ungdom. Barn och unga ska ha rätt till en god uppväxt och utbildning. I en atmosfär som är uppmuntrande, omhändertagande och där du blir hörd och där dina goda egenskaper förstärks, läggs en god grund för ett balanserat vuxenliv. En satsning på barn och unga är en investering i framtiden. Människan åldras inte enbart, utan mognar och blir erfarnare, och det är rena rama dumheten att inte ta tillvara på de erfarenheter och kunskap som äldre har samlat på sej. Seniorer ska, om de så vill, få vara en del av arbetslivet och det finns ett mervärde också att vara delaktig på olika nivåer i vårt samhälle. Naturligtvis bygger det på frivillighet och ork, men t.ex. beskattningen ska inte vara en bestraffning för aktivitet. Stödet för närståendevård bör reformeras och likaså olika boendeformer som garanterar trivsamma miljöer för äldre, när möjligheten att klara sej på egen hand inte längre finns.
miljön och
människorna.
Naturen och miljön utgör livsviktiga resurser för människan. Ren luft och rent vatten är grundläggande saker som vi i Finland har haft för vana att hålla som självklara. Självklara är de inte och i beslutsgången ska vi värna om dem. Däremot är det inte frågan om ”antingen eller”- utan snarare ”både och”-situationer. Vi tror att människan har möjlighet att bättre leva i symbios med naturen och var och en kan i den egna vardagen göra små handlingar som för oss i riktning mot att bättre värna om naturen. Finland är ett litet land och vi kan inte rädda hela vår planet och om vi tuktar vårt land för mycket är vi inte föregångare för någon. Vi kan inte ge beslutsrätten om våra skogar, vattendrag och kärr till någon annan utan vi tror att vi känner dem bäst och bara vi som lever i dess närhet, med dem och beroende av dem, kan fatta beslut om hur de bäst skyddas. Dra ut till skogs, till ängs och till skärgården. Låt oss högakta naturen när vi rör oss där och när vi fattar beslut om den.
invandring.
En arbetsrelaterad invandring erbjuder många möjligheter. Den möjliggör tillgång till ny arbetskraft, stöder ekonomisk tillväxt och främjar affärsrelationer internationellt. Den arbetsrelaterade invandringen gynnar Finlands ekonomi oavsett om människorna anställs till låg- eller höginkomstrelaterade jobb. I och med detta ligger det i Finlands och finländarnas intresse att främja den här typen av invandring. Vi behöver flexiblare och modernare processer och all onödig byråkrati kring detta bör åtgärdas. Humanitär invandring å andra sidan innebär kostnader för den offentliga ekonomin både på kort och lång sikt, vilket utgör en utmaning för ett land med en trängd ekonomi. Dessutom kan en allt för kraftig invandring leda till sociala problem och marginalisering. Därför bör vi se över våra förfaringssätt och hålla den humanitärrelaterade invandringen på en rimlig nivå. Ta efter Danmarks välbeprövade och över partigränserna accepterade modell för asyl- och flyktingpolitik. Låt oss tillsammans bygga ett fungerande och välmående samhälle.
om oss.
maria
v. flittner
53-årig mamma, maka, företagare
VD för Botbyhöjdens Puhos
Fullmäktigeledamot i Sibbo och Östra Nylands välfärdsområde.
Jag är en nyfiken, social och utåtriktad teamplayer. Att uppmuntra andra människor glädjer och inspirerar mig. Likasom när människor entusiastiskt ser på saker ur en ny synvinkel. Jag tror att allting är möjligt då viljan och motivationen finns.
rasmus
lindroos
Företagare, familjefar
Fullmäktigeledamot i Sibbo
Fullmäktigesuppleant, Östra Nylands välfärdsområde
Medlem i partifullmäktige, Styrelseordf. Nylands krets och
Styrelseordf. för Rörelse Nu Sibbo
Sekreterare i Finlandssvenska Rörelsen
Har engagerat mig med stormsteg i politiken. Ingenting förändras om ingenting ändras. Nu behövs det vision, samarbete, mod och en kvalitativ förändringshantering.
wejustcare.
